Tankbeläggningar

Tankbeläggningar har en mycket lång tradition i Sverige. Redan på slutet av 1800-talet började indränkningar och ytbehandlingar att användas. Det finns idag ett stort antal varianter av tankbeläggningar (indränkt makadam, ytbehandling, försegling/slurry) anpassade för olika behov och ändamål vid byggande, drift och underhåll av gator/vägar/flygfält mm. (Som underhållsåtgärd kan även nämnas tank-lappning med HP27 och snabellagning. I dessa båda fall utförs vanligen fläckvisa åtgärder respektive lagning av potthål.)

Beläggningstypen anses vara mycket kostnadseffektiv eftersom prisbilden ofta är låg och livslängden relativt lång. Andra fördelar är en vägyta med god friktion och textur, vilket
är viktigt för trafiksäkerheten och att åtgärden tätar till den gamla vägkroppen, något som
bromsar nedbrytningen av vägen. Tekniken är också resurssnål genom att inte stenmaterialet behöver värmas upp samtidigt som mängden bindemedel och stenmaterial kan begränsas genom relativt tunna lager.

De problem som oftast uppmärksammats är stensläpp och blödningar, typiska skador som
uppkommer under främst första året om åtgärden har en felaktig design eller utförs för sent på året. Skador kan även uppkomma om det finns brister på ingående material eller om utförarkvaliteten varit för dålig. För att tankbeläggningar skall få en bra kvalitet krävs därför goda kunskaper och noggrann kontroll av utrustningar, bindemedel och stenmaterial. Relevanta data om vägen och trafiken är också viktiga för valet av rätt åtgärd.

Läs mer om tankbeläggningar på tankgruppens hemsida